Drygt två veckor i Sverige. Anpassad och tillbaka i gamla gängor? Nä, blir bara tyngre o tyngre för varje gång vi kommer tillbaka. Inte mitt land. Landet som byggdes av folket. Tillhör krämarna och lirarna. Börslirarna. Kärleken och värmen finns inte längre i skitlandet Sverige. Längtar tillbaka.

Får mejl från en vän, en riktig vän, som är tillbaka efter 54 dagar i aisen. Skriver om det märkliga att komma hem igen. Längtade hem därnere. Nu känner hon sig inte riktigt klar med asien. Förstår helt och hållet vad hon menar.

Sonen åker till Irland igen, för att hälsa på och kolla efter jobb. Vill inte att han ska arbeta där igen. Detta fullständiga vansinniga rasistiska land. Okej, en överdrift, men där man försöker ta livet av folk bara för att man inte går i addidasbrallor, har rakat hår och en fet guldkedja runt den fula tjurnacken. Kom tillbaka, köp en biljett till asien, lev, skaffa familj (med Sofia), inget mer Sverige och vi inser nu att du har helt rätt. Ursäkta för alla dryga meningslösa kommentarer från din far. Älskar! Så är det!

Bilden, en katolsk kyrka i det buddistiska Pakse, Laos. Vackert på något konstig sätt.